lördag, oktober 22, 2005

Ibland hjälper ingen pedagogik i världen

Frivoltsträning på trampett på mattberg.
(man springer, hoppar och gör en liten volt o landar mjukt högst upp på mattberget).

Alla flickor springer o gör mer eller mindre små frivolter. Utom en. Hon springer och s t r ä c k e r ut sig i en handståendeliknande version - tvärtom alltså. Pedagogiska Fröken (Den vikarierande Underhållande Kamraten) förklarar att man ska springar o krypa ihop som i en kullerbytta med diverse liknelser ex, "kryp ihop som en köttbulle!"

- Förstår du vad jag menar?
- Ja! nickar gymnasten glatt.

Kort paus.

- Vad sa du?

...

De är roliga de små barnen. Därefter springer hon och ställer sig sist. När det är hennes tur igen ropar hon "Vad var det jag skulle göra nu då?".

...

Tilläggas bör att alla andra 15 tjejerna gjorde samma sak och att vi faktiskt kört exakt den här uppställningen massa gånger tidigare träningar.
Jaja, så länge de är GLADA och förvirrade. Dessutom kunde vi plocka ner FYRA nya frivolter ner på en tjockmatta! Mycket nöjd tränare. Köttbullsteknken har iaf nått fram till några!

onsdag, oktober 19, 2005

å andra sidan..

.. Inget Facit - Inga fel!

Var är facit?


Jag insåg idag skillnaden mellan före och efter skollivet.
I slutet av gymnasietiden så såg jag hur mina klasskamrater, en efter en, drabbas av Ta-Studenten-Ångesten. "HJÄLP! Vad ska jag göra nu då?!" Att ha en skola att gå till var en väldig trygghet för man visste ungefär vem man var, man hade en identitet; att vara Student.

Och idag insåg jag varför det var så tryggt; nämligen Facitet. I skolan hade vi hela tiden uppgifter och arbeten att göra och vi blev hela tiden bedömda och granskade, "Åhåjaja, det här var ett Godkänt, men inte det här..", "Det här var riktigt bra gjort!" eller "Men hur tänkte du egentligen nu?". Och så fick man alltid en chans att göra om det.

Var och tittade på en lägenhet idag som var riktigt fin. Men hur vet man att den är FINAST? När kommer någon och säger "NU gjorde du rätt!"? Och så har jag känt sedan i våras med vad jag än tagit mig för. Skulle sortera bokhyllan igår och blev helt ställd. Var SKA böckerna stå? Var BÖR teckningarna ligga? Satt och stirrade på bokhyllan jättelänge innan det började hända något. Men.. alltså.. får jag välja? ALLDELES SJÄLV? Vad som helst?! Oj.. Hela livet går man och vill bestämma själv och bara göra det som är roligast och bäst. Men hur vet man att man valde rätt? Vem har svaren?

Det finns ju för sjutton inget FACIT till livet!

tisdag, oktober 18, 2005

tisdag

Det är intressant det här med blogg för jag har börjat tänka i "blogg-form" när jag går ute på stan men när jag kommer hem o sätter mig framför datorn så står det mer still än på essingeleden just nu. Det är väl konstigt?

Förresten fick fröken rätt - nerverna pallade inte trycket på tävlingen. Men på det hela taget var det en väldigt rolig dag. Högljudd. Men rolig.

Imorgon ska vi titta på en lägenhet som verkar finfin! Och så vankas det nachos de lux o en bio med morföräldrarna. Inte fy skam!

Idag har vi ritat nakna tanter på konstskolan. Borde börja med uppgifterna tills nästa vecka. Vi ska bara sortera lite papper för det svämmar snart över. Av papper.

söndag, oktober 16, 2005

Den Onda Fröken

Jag har återtagit min karaktär i Snövit som den onda drottningen med LYSANDE röda ögon. Dumma infektionen återvände så nu är det back to glasisar. Fast man kan gå omkring o se ganska farlig ut med sina laserröda ögon. Stackars gympatjejer kommer bli rädda imorgon för den Onda Fröken. Tur att jag är snällare än jag ser ut.

Vi hade extraträning i fre inför träningen. Nerverna var på helspänn och så var N, min frökenkompis som är tillfälligt ledig från gympan och därför vickar Underhållande Kamraten, så nu tänkte vi attans! Som det ser ut! Hon kommer tro att vi FÖRSTÖRT dem! Men självklart kör de små liven fristående som de a l d r i g kört förut. Man vill bara kyssa dem! Fast jag har mina misstankar om att deras tävlingsnerver kommer ge en hel del blackout imorgon. Nåja bara de har roligt under sina blackouts!

Och sedan är det självklart en fördel om de har ett par ledare som vet vad de pysslar med. De har de nämligen inte. När det var ungefär en kvart kvar av extraträningen (som vi hade tillsammans med den andra truppen från klubben som ska tävla i samma klass) får jag och Underhållande Kamraten en liten tankeställare. "Varför gör dem TRE övningar i sista mattvarvet..?"

J * V L A R ! Plötsligt slår det oss att eftersom vi blev uppflyttade en klass så glömde vi dubbelkolla i reglementet för den klassen. Paniiiiik! Underhållande Kamraten är nära ett nervsammanbrott "Nu börjar jag grina!" Men på med ett glatt leende och så klämmer vi käckt fram att "nu minsann ska vi ändra sista varvet och det kommer bli fantastiskt bra!". Jag är inte helt övertygad om att vi lyckades lura dem.

torsdag, oktober 13, 2005

eftertraktad teo

Tantens välsignelse från tunnelbanan har börjat verka. Hux flux ringde klädbutiken Zara igår. Och nu vill de ha mej där. Så från arbetslös studentska, outnyttjad arbetskraft, onödig i systemet(!) så har vi helt plötsligt TRE jobb. Måste tacka nej till IKEA, nån måtta får det vara! Och ska vi ändå sortera julkort i jul till vår kurs så får det nog räcka där. Om två v. ska jag börja. 25 h /v. Bara så där! Det var nog min RIKTIGA gudmor som svängde med trollspöt.

Men på lägenhetsfronten har det inte svepts särskilt mkt. Tittade på båda "mina" lägenheter igår. En ute på Essingen, en liten etta som var ... Okej. Ganska fin, inte så stor, ganska anspråkslös. Men som sagt okej. Men visst hoppas man att man ska få iaf en lägenhet med ett plus i kanten, en liten chokladbit i lakritspåsen, en oväntad guldtia i väskan som räcker till en kaffe.

Sedan var vi ute i SOFO, söders häng. Och hela den lägenheten var bara... näääee.. Det var liksom inget som var bra. Eller det var ju högt i tak, men med den planlösningen fick hela lägenheten en korridorkänsla. Å andra sidan kommer jag inte bo där resten av livet, men det vore ju trevligt om man kunde byta den mot något sedan så man slapp bo där resten av livet.

Dags att gå till jobbet. (Å så skönt att säga så!) Ska ut o leta efter den goda feén på samma gång.

söndag, oktober 09, 2005

Intet att förglömma!



Mitt finfina pris från P3.
Alla melodikryssare sliter sitt hår av avundsjuka!

Hur kunde jag glömma?

Long gone before daylight - The Cardigans

Bakom dörrarna på P3

I fredags var vi på P3 vilket inte nästan ALLS var läskigt. Förundrarn är fortfarande stor. På bara en vecka har saker avdramatiserats oerhört. Mkt bra, mkt bra. Vi fick den Stora Turen runt hel radjohuset och fick se allt från studio 13 till arkivet med 8954323 skivor. Dock inte Tysta rummet för våran guide hittade inte dit. Hela huset var så stort att om Per Sellin hade lämnat oss där hade vi inte hittat ut på en vecka. Man undrar lite om inte det fanns rum som bara fanns där ibland, typ om man gick förbi tre gånger och räknade baklänges från hundra varje fullmåne. Inte omöjligt.

Har målat och spikat på R´s hus. Vi börjar se en ände på detta evighetshus. Vilket är en väldig tur då engagemanget börjar tryta på flera håll. Så idag har vi snickrat hela dagen och avslutade den med en helt ENSAMkväll på åkern med tänd brasa och läxgörning.

Vi har en plan för nästa termin! En fotokurs på kvällen, jobb på Pocketshop och första sökningen till Beckmans. Kanske i en egen lägenhet! Planer är bra. Jag tycker om planer. Sedan brukar livet alltid lägga till några oväntade knorrar men det känns liksom bättre när man är lite förberedd.

torsdag, oktober 06, 2005

Uppdating

Uppdatering i teos liv:

*Pocketintervju gick över förväntan - inte MINSTA nervös. Hon skulle återkomma på fre. Hoppas. Hoppas!
*Tittade på en finfin lägenhet med modern igår som hon iförsej skulle bo i. Men jag blev iaf kär i den. En halvtimme efter läggdags var den möblerad o klar i mitt huvud.
*Har så mycket energi idag! De små raringarna på träningen kommer få det jobbigt :)
*Försöker tillverka en bok med omslag och inlaga till kursen. Har lite svårt att samla tankarna till något konkret på pappret hittills.
*P3 ringde för imorgon. Hujeda mej. Men det blir nog inte värre än sist. Men ändå! Lilla jag i radjo!
*Ska nog hem till R o tvinga honom att städa.


Idag kan jag nog klara av allting!

härlig dag

Jag har kommit på att jag ÄLSKAR min nya stad!

Idag såg jag en Greenpeace-värvare som blev jagad av en geting. Det var störthärligt.

måndag, oktober 03, 2005

Det är roligare när det är roligt

Vi ska flytta lite granna. Kanske. Men det är väldigt spännande.

Tänk! En alldeles EGEN lya. Där man får diska när man vill o tända hur många lampor som helst (med en helsikes dyr elräkning på posten) o äta vad man vill när man vill. Fast jag ska inte klaga på friheten här nu. Men bara att man har MÖJLIGHETEN att käka korv två veckor i rad! Även om jag inte vill så KAN jag. Så det fanns massa fina små lägenheter; med balkong, med badkar, utan badkar, stora och små, hutlöst dyra och väldigt billiga. Dessutom ringde Pocketshop mig idag!

Hipp hipp OLÉ!

P3 star

I fredags var jag en P3 star! Gick tillsammans med R och två vänner helt fridfullt på LLB-mässan då en P3-kvinna hoppade fram från ingenstans o frågade om vi tjejer ville delta i en tävling i radjon. Instinktivt sa jag nej. Sen började jag funder varför det vore så himla hemskt? Jag menar har jag klarat av att prata i riksdagen i direktsänt tv (Jag brukar dra min gräns där för det emotionellt nervösaste jag någonsin gjort. Tillägas bör att jag faktiskt bara frågade EN fråga under en EU-debatt men det var till G FRIDOLIN och direktsänt. FAKTÌSKT) så varför skulle jag inte klara av det här?

Så BARA för att jag tyckte det var hemskt så tvingade jag mig att säga ja. Å andra sidan var det inte enbart hemskt för det är en ganska kul grej att vara med i radjo o sen fick jag R att tävla mot mig. Men OJ vilken puls man fick upp. Dessutom blir jag så där lagom Käck och Glad när jag är supernervös. Väldigt likt en F&S aerobicledare. "Javisst!" "Tack, Tack!" "Hej och hå! Kämpa lite till!"

Hur som helst så gick jag o vann mot R. Men mer pga flyt än skicklighet. Så på fre ska vi va me i Flip eller Flop i MERA Radjo P3 Delux. HUJEDA MEJ!

Dessutom fick vi en finfin nyckelringsrem och en knapp; Jag hatar snigel.