tisdag, september 27, 2005

meko

Jag har fått ett uppdrag! Ett riktigt uppdrag! Jag ska designa en logga åt ett företag - en fabriiik. (Okej det är min pappas företag men ändå!). Har massa saker som jag BORDE göra men inga saker som jag VILL göra. Dålig kombination. Allt känns sådär halvfärdigt i mitt liv just nu. Jag tycker inte riktigt om det men var ska man börja? För att göra A måste B bli klart men inte förrens C har kommit tillbaka på reparationen som E skulle göra innan F stack på lunch med G och H för att I var borta på dejt med J som tappat bort sina K: n och därför har L gått vilse för att M är trött och inte orkar göra klart N som brukade skriv O S V.

Det vore liksom enklare som saker vore enklare.


Jag ska sticka en kofta. Jag har inte stickat sedan grundskolans syslöjd men det kan väl inte bli mer än en disktrasa i värsta fall.. Men då ska vi sticka NU på en gång med det samma! Annars gör det detsamma.

Jag har målat kroki för första gången idag. Det var en spännande uppvärmning inför imorgon. Då ska jag måla hus. Förövrigt är jag nästan frisk snart. Och så har jag ett vackert täcke. Inte att förakta!

fredag, september 23, 2005

VIP-kö till Gud?

Igår satt jag och väntade på tåget. Troligen i väldigt djupa funderingar (om jag inte misstar mig så om hur jag skulle planera min resväg dagen efter - läs idag - något som händer väldigt ofta när man är en Nomad som jag med fyra hem). Antagligen måste jag sett väldigt låg ut för det kom fram en kvinna till mig o la sin hand på mitt huvud och sa; Företräde till Gud åt dig. "Hursa?" svarade jag. Jag menar HUR ofta kommer det egentligen fram folk och lägger sina händer på ditt huvud? EGENTLIGEN?

- Företräde till Gud för dig, upprepade hon. Jag tyckte du såg ut att behöva det.

Sånt gör att jag återfår en tro på att världen faktiskt är god. Så många gånger JAG sett människor som verkligen behövt uppmuntran. Då man bara vill gå fram o lägga handen på dennes axel och säga "Men du, det ordnar sig. Var inte orolig. Det ordnar sig." Nu var det ju så att jag faktiskt inte var särskilt nere men ändå!

Det måste jag komma ihåg nästa gång jag är nere. För världen ÄR god. Och jag har VIP till Gud då.

torsdag, september 22, 2005

ThereSeekBlom

Jag har en kamrat. Hon är en väldigt Underhållande Kamrat, jag brukar säga att hon är mitt underhållningsbarn. Idag ringde hon och ville boka om vår fika imorgon för hon skulle ut o göra "lite saker".

- Men jag vill inte säga vad för då kommer du bara tycka att jag är knäpp.
- Nej då, svarade jag för det är få saker med henne som fortfarande kan förvåna mig.
- Ja jo, jag ska ut och titta på kyrkor imorgon. Jag ska bestämma vart jag ska gifta mig.

I vanliga fall brukar man vid sådana tillfällen ha en fästman eller i alla fall en pojkvän. Och innehava en något högre ålder än 19 år. Kanske. Fast det här är min Kamrat som redan gjort en Bröllopsskiva och bestämt att hennes man skall sjunga hennes favoritlåt.


Synd bara att det är "You had a Bad day".

tisdag, september 20, 2005

f i n

Visualisera ordet genom att använda ett lämpligt tyspnitt.

Idéerna flödade. Ordet "fin" förknippade jag genast med "Titta vilken fin blomma, mamma!". Eller kanske det ska bli något Fiiiint och flådigt med snirklar o krusiduller. A sunday afternoon tea-party. Jag gillar britter.

När jag bli stor

Vill jag bli bättre och klokare.

För om jag blir bättre så kommer jag dessutom bli lite rikare men tillräckligt mycket klokare för att inse att pengar inte är så viktigt som jag mot min egen vilja tycker nu. Alldeles lagom med andra ord! Usch så Svensson. Lägg på lite mellanmjölk och förvandlingen är Fullbordad.



Jonathan Livingston Seagull (Richard Bach)

Det hände alltså den morgonen, strax efter soluppgångem, att Jonathan Livington Seagull i trehundrafyrtioen kilometers fart brakade mitt igenom frukostflocken som en tjutande virvelvind av fjädrar och dun. För ovanlighetens skull log måslyckan mot honom och ingen blev dödad.
.