Ibland hjälper ingen pedagogik i världen

Frivoltsträning på trampett på mattberg.
(man springer, hoppar och gör en liten volt o landar mjukt högst upp på mattberget).

Alla flickor springer o gör mer eller mindre små frivolter. Utom en. Hon springer och s t r ä c k e r ut sig i en handståendeliknande version - tvärtom alltså. Pedagogiska Fröken (Den vikarierande Underhållande Kamraten) förklarar att man ska springar o krypa ihop som i en kullerbytta med diverse liknelser ex, "kryp ihop som en köttbulle!"

- Förstår du vad jag menar?
- Ja! nickar gymnasten glatt.

Kort paus.

- Vad sa du?

...

De är roliga de små barnen. Därefter springer hon och ställer sig sist. När det är hennes tur igen ropar hon "Vad var det jag skulle göra nu då?".

...

Tilläggas bör att alla andra 15 tjejerna gjorde samma sak och att vi faktiskt kört exakt den här uppställningen massa gånger tidigare träningar.
Jaja, så länge de är GLADA och förvirrade. Dessutom kunde vi plocka ner FYRA nya frivolter ner på en tjockmatta! Mycket nöjd tränare. Köttbullsteknken har iaf nått fram till några!

å andra sidan..

.. Inget Facit - Inga fel!

Var är facit?

Jag insåg idag skillnaden mellan före och efter skollivet.
I slutet av gymnasietiden så såg jag hur mina klasskamrater, en efter en, drabbas av Ta-Studenten-Ångesten. "HJÄLP! Vad ska jag göra nu då?!" Att ha en skola att gå till var en väldig trygghet för man visste ungefär vem man var, man hade en identitet; att vara Student.

Och idag insåg jag varför det var så tryggt; nämligen Facitet. I skolan hade vi hela tiden uppgifter och arbeten att göra och vi blev hela tiden bedömda och granskade, "Åhåjaja, det här var ett Godkänt, men inte det här..", "Det här var riktigt bra gjort!" eller "Men hur tänkte du egentligen nu?". Och så fick man alltid en chans att göra om det.

Var och tittade på en lägenhet idag som var riktigt fin. Men hur vet man att den är FINAST? När kommer någon och säger "NU gjorde du rätt!"? Och så har jag känt sedan i våras med vad jag än tagit mig för. Skulle sortera bokhyllan igår och blev helt ställd. Var SKA böckerna stå? Var BÖR teckningarna ligga? Satt och stirrade på bokhyllan jättelänge innan det började hända något. Men.. alltså.. får jag välja? ALLDELES SJÄLV? Vad som helst?! Oj.. Hela livet går man och vill bestämma själv och bara göra det som är roligast och bäst. Men hur vet man att man valde rätt? Vem har svaren?

Det finns ju för sjutton inget FACIT till livet!

tisdag

Det är intressant det här med blogg för jag har börjat tänka i "blogg-form" när jag går ute på stan men när jag kommer hem o sätter mig framför datorn så står det mer still än på essingeleden just nu. Det är väl konstigt?

Förresten fick fröken rätt - nerverna pallade inte trycket på tävlingen. Men på det hela taget var det en väldigt rolig dag. Högljudd. Men rolig.

Imorgon ska vi titta på en lägenhet som verkar finfin! Och så vankas det nachos de lux o en bio med morföräldrarna. Inte fy skam!

Idag har vi ritat nakna tanter på konstskolan. Borde börja med uppgifterna tills nästa vecka. Vi ska bara sortera lite papper för det svämmar snart över. Av papper.

Den Onda Fröken

Jag har återtagit min karaktär i Snövit som den onda drottningen med LYSANDE röda ögon. Dumma infektionen återvände så nu är det back to glasisar. Fast man kan gå omkring o se ganska farlig ut med sina laserröda ögon. Stackars gympatjejer kommer bli rädda imorgon för den Onda Fröken. Tur att jag är snällare än jag ser ut.

Vi hade extraträning i fre inför träningen. Nerverna var på helspänn och så var N, min frökenkompis som är tillfälligt ledig från gympan och därför vickar Underhållande Kamraten, så nu tänkte vi attans! Som det ser ut! Hon kommer tro att vi FÖRSTÖRT dem! Men självklart kör de små liven fristående som de a l d r i g kört förut. Man vill bara kyssa dem! Fast jag har mina misstankar om att deras tävlingsnerver kommer ge en hel del blackout imorgon. Nåja bara de har roligt under sina blackouts!

Och sedan är det självklart en fördel om de har ett par ledare som vet vad de pysslar med. De har de nämligen inte. När det var ungefär en kvart kvar av extraträningen (som vi hade tillsammans med den andra truppen från klubben som ska tävla i samma klass) får jag och Underhållande Kamraten en liten tankeställare. "Varför gör dem TRE övningar i sista mattvarvet..?"

J * V L A R ! Plötsligt slår det oss att eftersom vi blev uppflyttade en klass så glömde vi dubbelkolla i reglementet för den klassen. Paniiiiik! Underhållande Kamraten är nära ett nervsammanbrott "Nu börjar jag grina!" Men på med ett glatt leende och så klämmer vi käckt fram att "nu minsann ska vi ändra sista varvet och det kommer bli fantastiskt bra!". Jag är inte helt övertygad om att vi lyckades lura dem.

eftertraktad teo

Tantens välsignelse från tunnelbanan har börjat verka. Hux flux ringde klädbutiken Zara igår. Och nu vill de ha mej där. Så från arbetslös studentska, outnyttjad arbetskraft, onödig i systemet(!) så har vi helt plötsligt TRE jobb. Måste tacka nej till IKEA, nån måtta får det vara! Och ska vi ändå sortera julkort i jul till vår kurs så får det nog räcka där. Om två v. ska jag börja. 25 h /v. Bara så där! Det var nog min RIKTIGA gudmor som svängde med trollspöt.

Men på lägenhetsfronten har det inte svepts särskilt mkt. Tittade på båda "mina" lägenheter igår. En ute på Essingen, en liten etta som var ... Okej. Ganska fin, inte så stor, ganska anspråkslös. Men som sagt okej. Men visst hoppas man att man ska få iaf en lägenhet med ett plus i kanten, en liten chokladbit i lakritspåsen, en oväntad guldtia i väskan som räcker till en kaffe.

Sedan var vi ute i SOFO, söders häng. Och hela den lägenheten var bara... näääee.. Det var liksom inget som var bra. Eller det var ju högt i tak, men med den planlösningen fick hela lägenheten en korridorkänsla. Å andra sidan kommer jag inte bo där resten av livet, men det vore ju trevligt om man kunde byta den mot något sedan så man slapp bo där resten av livet.

Dags att gå till jobbet. (Å så skönt att säga så!) Ska ut o leta efter den goda feén på samma gång.

Intet att förglömma!

Mitt finfina pris från P3.

Alla melodikryssare sliter sitt hår av avundsjuka!

Hur kunde jag glömma?

Long gone before daylight - The Cardigans

Bakom dörrarna på P3

I fredags var vi på P3 vilket inte nästan ALLS var läskigt. Förundrarn är fortfarande stor. På bara en vecka har saker avdramatiserats oerhört. Mkt bra, mkt bra. Vi fick den Stora Turen runt hel radjohuset och fick se allt från studio 13 till arkivet med 8954323 skivor. Dock inte Tysta rummet för våran guide hittade inte dit. Hela huset var så stort att om Per Sellin hade lämnat oss där hade vi inte hittat ut på en vecka. Man undrar lite om inte det fanns rum som bara fanns där ibland, typ om man gick förbi tre gånger och räknade baklänges från hundra varje fullmåne. Inte omöjligt.

Har målat och spikat på R´s hus. Vi börjar se en ände på detta evighetshus. Vilket är en väldig tur då engagemanget börjar tryta på flera håll. Så idag har vi snickrat hela dagen och avslutade den med en helt ENSAMkväll på åkern med tänd brasa och läxgörning.

Vi har en plan för nästa termin! En fotokurs på kvällen, jobb på Pocketshop och första sökningen till Beckmans. Kanske i en egen lägenhet! Planer är bra. Jag tycker om planer. Sedan brukar livet alltid lägga till några oväntade knorrar men det känns liksom bättre när man är lite förberedd.

Uppdating

Uppdatering i teos liv:

*Pocketintervju gick över förväntan - inte MINSTA nervös. Hon skulle återkomma på fre. Hoppas. Hoppas!
*Tittade på en finfin lägenhet med modern igår som hon iförsej skulle bo i. Men jag blev iaf kär i den. En halvtimme efter läggdags var den möblerad o klar i mitt huvud.
*Har så mycket energi idag! De små raringarna på träningen kommer få det jobbigt :)
*Försöker tillverka en bok med omslag och inlaga till kursen. Har lite svårt att samla tankarna till något konkret på pappret hittills.
*P3 ringde för imorgon. Hujeda mej. Men det blir nog inte värre än sist. Men ändå! Lilla jag i radjo!
*Ska nog hem till R o tvinga honom att städa.

Idag kan jag nog klara av allting!

härlig dag

Jag har kommit på att jag ÄLSKAR min nya stad!

Idag såg jag en Greenpeace-värvare som blev jagad av en geting. Det var störthärligt.

Det är roligare när det är roligt

Vi ska flytta lite granna. Kanske. Men det är väldigt spännande.

Tänk! En alldeles EGEN lya. Där man får diska när man vill o tända hur många lampor som helst (med en helsikes dyr elräkning på posten) o äta vad man vill när man vill. Fast jag ska inte klaga på friheten här nu. Men bara att man har MÖJLIGHETEN att käka korv två veckor i rad! Även om jag inte vill så KAN jag. Så det fanns massa fina små lägenheter; med balkong, med badkar, utan badkar, stora och små, hutlöst dyra och väldigt billiga. Dessutom ringde Pocketshop mig idag!

Hipp hipp OLÉ!

P3 star

I fredags var jag en P3 star! Gick tillsammans med R och två vänner helt fridfullt på LLB-mässan då en P3-kvinna hoppade fram från ingenstans o frågade om vi tjejer ville delta i en tävling i radjon. Instinktivt sa jag nej. Sen började jag funder varför det vore så himla hemskt? Jag menar har jag klarat av att prata i riksdagen i direktsänt tv (Jag brukar dra min gräns där för det emotionellt nervösaste jag någonsin gjort. Tillägas bör att jag faktiskt bara frågade EN fråga under en EU-debatt men det var till G FRIDOLIN och direktsänt. FAKTÌSKT) så varför skulle jag inte klara av det här?

Så BARA för att jag tyckte det var hemskt så tvingade jag mig att säga ja. Å andra sidan var det inte enbart hemskt för det är en ganska kul grej att vara med i radjo o sen fick jag R att tävla mot mig. Men OJ vilken puls man fick upp. Dessutom blir jag så där lagom Käck och Glad när jag är supernervös. Väldigt likt en F&S aerobicledare. "Javisst!" "Tack, Tack!" "Hej och hå! Kämpa lite till!"

Hur som helst så gick jag o vann mot R. Men mer pga flyt än skicklighet. Så på fre ska vi va me i Flip eller Flop i MERA Radjo P3 Delux. HUJEDA MEJ!

Dessutom fick vi en finfin nyckelringsrem och en knapp; Jag hatar snigel.

meko

Jag har fått ett uppdrag! Ett riktigt uppdrag! Jag ska designa en logga åt ett företag - en fabriiik. (Okej det är min pappas företag men ändå!). Har massa saker som jag BORDE göra men inga saker som jag VILL göra. Dålig kombination. Allt känns sådär halvfärdigt i mitt liv just nu. Jag tycker inte riktigt om det men var ska man börja? För att göra A måste B bli klart men inte förrens C har kommit tillbaka på reparationen som E skulle göra innan F stack på lunch med G och H för att I var borta på dejt med J som tappat bort sina K: n och därför har L gått vilse för att M är trött och inte orkar göra klart N som brukade skriv O S V.

Det vore liksom enklare som saker vore enklare.


Jag ska sticka en kofta. Jag har inte stickat sedan grundskolans syslöjd men det kan väl inte bli mer än en disktrasa i värsta fall.. Men då ska vi sticka NU på en gång med det samma! Annars gör det detsamma.

Jag har målat kroki för första gången idag. Det var en spännande uppvärmning inför imorgon. Då ska jag måla hus. Förövrigt är jag nästan frisk snart. Och så har jag ett vackert täcke. Inte att förakta!

VIP-kö till Gud?

Igår satt jag och väntade på tåget. Troligen i väldigt djupa funderingar (om jag inte misstar mig så om hur jag skulle planera min resväg dagen efter - läs idag - något som händer väldigt ofta när man är en Nomad som jag med fyra hem). Antagligen måste jag sett väldigt låg ut för det kom fram en kvinna till mig o la sin hand på mitt huvud och sa; Företräde till Gud åt dig. "Hursa?" svarade jag. Jag menar HUR ofta kommer det egentligen fram folk och lägger sina händer på ditt huvud? EGENTLIGEN?

- Företräde till Gud för dig, upprepade hon. Jag tyckte du såg ut att behöva det.

Sånt gör att jag återfår en tro på att världen faktiskt är god. Så många gånger JAG sett människor som verkligen behövt uppmuntran. Då man bara vill gå fram o lägga handen på dennes axel och säga "Men du, det ordnar sig. Var inte orolig. Det ordnar sig." Nu var det ju så att jag faktiskt inte var särskilt nere men ändå!

Det måste jag komma ihåg nästa gång jag är nere. För världen ÄR god. Och jag har VIP till Gud då.

ThereSeekBlom

Jag har en kamrat. Hon är en väldigt Underhållande Kamrat, jag brukar säga att hon är mitt underhållningsbarn. Idag ringde hon och ville boka om vår fika imorgon för hon skulle ut o göra "lite saker".

- Men jag vill inte säga vad för då kommer du bara tycka att jag är knäpp.
- Nej då, svarade jag för det är få saker med henne som fortfarande kan förvåna mig.
- Ja jo, jag ska ut och titta på kyrkor imorgon. Jag ska bestämma vart jag ska gifta mig.

I vanliga fall brukar man vid sådana tillfällen ha en fästman eller i alla fall en pojkvän. Och innehava en något högre ålder än 19 år. Kanske. Fast det här är min Kamrat som redan gjort en Bröllopsskiva och bestämt att hennes man skall sjunga hennes favoritlåt.


Synd bara att det är "You had a Bad day".

f i n

Visualisera ordet genom att använda ett lämpligt tyspnitt.

Idéerna flödade. Ordet "fin" förknippade jag genast med "Titta vilken fin blomma, mamma!". Eller kanske det ska bli något Fiiiint och flådigt med snirklar o krusiduller. A sunday afternoon tea-party. Jag gillar britter.

När jag bli stor

Vill jag bli bättre och klokare.

För om jag blir bättre så kommer jag dessutom bli lite rikare men tillräckligt mycket klokare för att inse att pengar inte är så viktigt som jag mot min egen vilja tycker nu. Alldeles lagom med andra ord! Usch så Svensson. Lägg på lite mellanmjölk och förvandlingen är Fullbordad.


Jonathan Livingston Seagull (Richard Bach)

Det hände alltså den morgonen, strax efter soluppgångem, att Jonathan Livington Seagull i trehundrafyrtioen kilometers fart brakade mitt igenom frukostflocken som en tjutande virvelvind av fjädrar och dun. För ovanlighetens skull log måslyckan mot honom och ingen blev dödad.

.